|   HEDEHUS AB Har tillsammans med  Gjort följande utvärdering kring Verkliga 
U-värdet På en Timmervägg med senvuxen skog. 
Forskning och utveckling   
 Forskning har utförts för att försöka bestämma 
timmerväggens värmeackumulerande förmåga och hur den påverkar ett timmerhus 
energibehov. I USA har datorberäkningar och mätningar utförts på flera 
projekt. Värmehushållning och kylbehov har uttryckts som procentuell förbättring 
med 10 – 15% av U-värdet för massiva timmerväggar. KTH konstaterade vid jämförande mätningar och beräkningar 
att energiåtgången i timmerhuset är 10% lägre än för en lätt byggnad. JiLU - Tema Trä och Hedehus AB gav SP Sveriges 
Forskningsinstitut i uppdrag att mäta faktiskt U-värde på en 6” timmervägg. 
Frågan var om timmerväggens sprickor och isolerade skarvar ger ett annat U-värde 
än för en massiv och jämtjock trävägg. Det något överraskande resultatet är att timmerväggens 
U-värde är 3-5 % bättre än den homogena träväggen.  
 (  )Lambdavärde för timmer Enligt BBR, Boverkets Byggregler: Vid beräkning av en 
väggkonstruktions värmegenomgångskoefficient U (w/m2*K) används
 lamda 0,14 (w/m*K) generellt som värde för värmekonduktivitet 
för trä. 
U (w/m2*K)= 1/R
 
 R (m2*K/w)= tjocklek(m) / 
 lamda(w/m*K) + 0,17 R står för 
värmemotstånd och värdet 0,17 är summan av inre och yttre övergångsmotstånd. I verkligheten är
 lamda i huvudsak en funktion av densitet och fuktkvot hos 
virket. För ett timmerhus som torkat färdigt ligger fuktkvoten 
mellan 8 – 12 % beroende årstid. Lämpligt för beräkning av timmerväggens U-värde är att 
använda de lambda värden som presenteras i kolumnen fuktkvot 10% i 
nedanstående tabell 
  
    | 
      | 
      | 
     Lambda w/m*K | 
      |  
    | 
      | 
    Densitet | 
      | 
    Fuktkvoter | 
      |  
    | 
      | 
    Kg/m3 | 
    0% | 
    10% | 
    20% |  
    | 
      | 
    570 | 
    0,117 | 
    0,132 | 
    0,147 |  
    | 
      | 
    500 | 
    0,111 | 
    0,126 | 
    0,142 |  
    | 
      | 
    450 | 
    0,106 | 
    0,122 | 
    0,137 |  
    | 
      | 
    400 | 
    0,101 | 
    0,117 | 
    0,132 |  Tabell 1. Lambdavärden 
utifrån SP´s provning När U-värdet teoretiskt beräknats enligt formler ovan 
reduceras detta med 10-15% för tung stomme samt ytterligare 3-5% 
för timmerväggar med isolering mellan stockarna. Viktigt är dock att timmerväggen är tät utan större 
luftläckage som kräver antingen ett tungt tak eller dragstag. Praktiskt användbara U-värden för att beräkna en 
timmerväggs isoleringsegenskaper är att använda sig av
 -värdena i kolumnen 10% fuktkvot och där använda densitet för 
furu 500 kg/m3 och för gran 450 kg/m3. 
Reducera 10 % för tung stomme och ytterligare 5% för timmervägg.  Sammantaget är timmerväggens isolerande förmåga 25-30% 
bättre än vad BBR´s värden ger. Se tabell 2 nedan 
  
    |   | 6”, 150 mm | Korr. 15% | 8”, 200 mm | Korr. 15% |  
    | Enl. BBR | 0,81 | - | 0,63 | - |  
    | Gran, 450 kg/m3 | 0,72 | 
    0,61 | 0,55 | 0,47 |  
    | Fura, 500 kg/m3 | 0,74 | 
    0,63 | 0.57 | 0,49 |     Tabell 2. Praktisk 
tillämpliga u-värden vid beräkning av ett timmerhus behov av uppvärmning. JiLU - Tema Trä Jan-Anders Eriksson 
        
 
 
       |